Lidacrossen

Kände mig rätt stressad innan jag skulle rulla iväg till Marika för att att få skjuts ut till Lida.
Jag hade nämligen bestämt mig för att göra om lite i köket och därför rivit ut ett skåp och skruvat loss en bänkskiva på förmiddagen. Jag hann dock inte sätta ihop allt igen innan jag behövde packa väskan och klä på mig för avfärd. Jaja, köket kanske mår bra av att stå till sig lite medan jag är ute och crossar?

Fick i alla fall ihop alla pinaler och rullade iväg till Segeltorp. Tanken var att rulla så pass lugnt att jag inte skulle bli svettig men det höll bara i 5 minuter. Med en tung rygga kan ni ju tänka er hur svetten lackade på ryggen..

När jag kom fram körde vi direkt ut till Lida för att hinna rulla några varv på banan och konstaterade ganska snabbt att det skulle bli ohyggligt jobbigt! Lite småsnack med bekanta på plats och några sista-minuten-tips från coach (som faktiskt också var på plats), nåla tröjor och sen mot start.

Om jag var nervös? Japp!
Jag har ju knappt suttit på crossen i år.. men jag ska ju bara köra för att det är skoj. Likförbannat kommer den där tävlingsjävulen fram. På gott och ont såklart.

Startskottet gick och jag har ju lärt mig att starten är viktig så jag gasade på stenhårt från början och hela första varvet. Efter ett varv låg jag hyffsat bra till men benen höll på att gå av och jag frustade som en överviktig flodhäst.

kurva

Alla som kört tävling i cx vet att man liksom aldrig får någon vila. Man tjänar knappt på att ligga på rulle och går det utför behöver man ändå stå upp och parera ojämnheter i underlaget. Det är nya svängar, sand och trappa om vartannat och man gör oräkneligt antal med accelerationer.

Efter 2-3 varv började jag få ont på vänster sida av ländryggen och varje gång jag ställde mig upp krampade det bara värre och värre.
Jag hade nu hört att jag låg på 3e plats och ville såklart inte släppa någon förbi mig. Jag försökte således hålla koll på vart de bakomvarande befann sig och jämförde vart jag såg dem varvet innan för att se om de tog in eller inte. Vilket de lyckligtvis inte gjorde!

varvning

När jag kallt hade räknat med att det bara skulle vara 1 varv kvar visade varvräknaren vid mål på outhärdliga 2(!) och jag fick ta ett mycket allvarligt snack med mina ben och min rygg. Som tur var höll de med om att det var värt att fortsätta kriga och jag kunde behålla min position in i mål och kom 3a!

pall lida

1a: Ida Jansson 2:a Ida Erngren

Jag hade verkligen inte räknat med att komma så bra på årets första race och med så lite erfarenhet av cx. Så jäkla nöjd!

Köket var tyvärr inte färdigställt när jag kom hem men med lite kvällsmeck vart det rätt bra det med 🙂

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s