Ibland kan man tycka att veckorna bara flyter in i varandra och man hänger inte riktigt med. Måndag – torsdag – helg – måndag – torsdag – helg.. och så har det gått en månad till! Eat, sleep, train – repeat osv.

Igår kväll trodde jag att även denna dag skulle bli som alla andra torsdagar. La fram träningskläderna för jag skulle springa innan frukost för att effektivisera eftermiddagen på gymet = mer tid i soffläge.

Ställde liiite motvilligt klockan på 06.00 och dunade in. Hade dock knappt lagt huvudet på kudden innan klockan ringde och jag var SÅ LÅNGT BORT! Snooze. Den ringde igen. Fan. Ställde om den på en halvtimme till och tänkte att jag springer på lunchen istället. Gött med lite extra sovmorgon. Men så hände det igen! Så fort jag lade huvudet på kudden ringde klockan. Hur är det möjligt?! 6.30 och en timme tills jag skulle vara på jobbet. jaja, bara att masa mig upp..

På förmiddagen ringde jag Mikaela tvärs över gatan för att se om hon ville ta en lugn jogg och sällskapa. Tyvärr kunde hon inte just då men föreslog lite senare på eftermiddagen så jag tänkte om igen och lade löpningen på hyllan ytterligare några timmar.

Någonstans i blodsockerdippen strax innan lunchen hör jag Mattias ropa lite ängsligt ”Sara.. har du tid en sekund?” Javisst! Styr in mot förrådet för att hitta honom över en utspilld burk med svart färg. Där ska den ju inte vara! Lite som ett barn som fallit på eget grepp, när det ska smygäta kakor från burken på högsta hyllan och river ner något annat med buller och bång. Med skillnaden att han skulle åt en pump för att fylla pilatesbollen med luft och fick med sig en burk med färg.. Tur att den var vattenlöslig och att det inte skvätte på något väsentligt.Så blev det då en trevlig snackrunda med Mikaela efter jobbet och sedan direkt till gymet för att köra lite Redcord och benstyrka (som vanligt i och för sig..). Mitt i knäböjen dyker dock Victor upp och hälsar att han sätter sig på ett café precis utanför och väntar tills jag är klar. Ok, jag rejsar (men noga såklart!) igenom de sista övningarna och styr ditåt.

Jäklar, en pers att bara gå nerför en trappa. Trött som en gris och inget vettigt med att äta. Så vad gör man inte för att vara lite trevlig? Kaffe och en gigantisk kokostopp (med chokladbitar i) som tog flera tuggor att få i sig. Win! 🙂
Sitter en stund tills han måste iväg och jag måste hem och äta något vettigt.

Känner mig både stärkt av träningen och det goda sällskapet en helt ”vanlig” torsdag. Blev bra trots en riktigt trög start!

Jag har börjat komma igång med uppbyggnadsträning och tagit tag i både löpning, simning och gym igen. Detta kräver dock att kroppen håller sig i schack och inte strular och strejkar.

Jag har känt av mitt sedan tidigare sargade högerknä och fick igår hjälp med ett par väl valda nålar av Martin på Access Rehab. Inget egentligt fel på knät bara ”lite” tajt i framsida och utsida lår.. Jo tack det kände jag!

Även om det fortfarande kändes i morse så ”sprang” jag snabbare på rundan än förra veckan. Mina cykelben är inte riktigt överens med den nya aktiviteten än så det är rätt skönt att smyga runt i skogen när ingen ser en..

En fördel med att vara ute innan frukost är också att den smakar SÅ mycket godare efter ett träningspass!

..fast innan det blev annat av var jag ute och svängde mina orakade ben på kompiscrossen. Man ”får” ju inte köra med benvärmare för att dölja men Marika sa att det var ok med lite hår på hösten så då fick det bli så eftersom jag inte orkade raka dom på morgonen. Jag hade tömt ut lite mycket luft för den ganska lättåkta banan så fick se mig besegrad av snabb-Lisa. Skoj var det i alla fall och jag fick fika efter 🙂

Efter lunch åkte jag och Magnus ut till Drottningholm för att promenera runt där i det fina höstvädret. Har faktiskt aldrig vart där även om jag bott i den här stan hela livet så det var verkligen på tiden! Supermysigt och vackra höstfärger. Vi hittade massa turister, hysteriskt många alléer och satte oss tillslut på en bänk på en kulle där M åt kiwi med skal. Ska tydlgien vara gott? Tycker det låter ludet..

Senare på kvällen var vi bjudna på middag hemma hos brorsan och Johanna. Fick supergod mat och även sällskapet var av högsta klass! Mycket skratt och knäppa historier. Till efterrätt slank det ner fransk chokladtårta som verkligen var fantastisk! En bit i varje ben är väl ett känt uttryck för att bli snabb?

Värdparet (och tårtan!)

Igår tog jag med min cykel och letade mig till en källarlokal i Enskede för att träffa Klas Johansson och göra en ny bikefit.

Jag har ju både bytt ut diverse delar och ramar sedan sist och även blivit en bättre cyklist. Jag har en känsla av att det senaste året har genererat en del utveckling, inte bara på resultat, men även på hur jag cyklar och använder kroppen på cykeln. Och då känns det bra att kunna få hjälp att kanalisera den nya utvecklingen så att effekten blir så bra som möjligt även i fortsättningen.

Det hände en hel del under den 1,5h jag var där. Sadeln åkte upp, den tiltades lite framåt neråt och flyttades något bakåt. Klossarna på skorna justerades lite grann men mest pratade vi om tramptekniken. Det är ju ändå där kraften är som driver cykeln framåt. Jag tyckte det kändes bra med de justeringar som successivt växte fram. Fick en del nytt att tänka och träna på när jag är ute och cyklar.

Man behöver påminnas om att det inte bara är att sätta sig på sadeln och trampa. Med en påkopplad hjärna kan man komma mycket längre. Vara medveten om vart man har sin kropp och vad man gör med den för att få ut den bästa effekten.
Efter ett tag kommer justeringarna i tekniken förhoppningsvis att gå av sig självt men nu har jag hösten och vintern på mig att träna så sitter det förhoppningsvis i ryggmärgen lagom till nästa säsong!

Från Enskede, via en mellanlandning hemma styrde jag ut till Sundbyberg för att träffa Isak.
Vi pratade upplägg nu i höst/vinter och inför nästa år. Allt är ju inte skrivet i sten än men det känns peppande att drömma sig bort lite och sätta upp nya mål.

Det kommer bli lite mer CX även om cupen inte är något jag kommer satsa på. Det har slitit en del att flänga kors och tvärs över Sverige hela säsongen så jag kommer hålla mig mer på hemmaplan och hoppas att det blir lite Kompiscross-tävlingar eller liknande.

Efter att ha fått göra lite som jag känt för ett par veckor nu ska det också bli rätt skönt att få tillbaka strukturen och jag ser faktiskt fram emot att få grotta ner mig lite mer på gymet och lyfta lite tyngre saker 🙂

Det kommer bli en förhoppningsvis härlig blandning av cykel, simning, löpning och gym. Hej hösten!